Kunder på Glitter
Efter en och en halv timme på jobbet kommer det in en dam som såg väldigt snäll ut men som förvandlades till en jävla kärring som kritiserade, dumförklarade och såg ner på mig. If looks could kill säger jag bara. Angry-Helena emerged.
Precis efter henne kom en wonderwoman som började mässa om att "Allt kommer gå åt helvete". Hon pratade om dagens nedladdning av filmer och musik, om hennes barndom då det var lyx att ha e kanal medans hennes 10-åriga son nu sitter och spelar tv-spel konstant. Världen går undeeer!
Sedan hade vi silver-kvinnan! En kvinna i 50-års åldern hade ett väldigt vackert halsband på sig (som inte var från Glitter haha) så jag sa detta till henne när hon var i kassan. Hon blev väldans glad över min kommentar och började berätta historian bakom den. Att det var hennes fars vigselring som hon byggt ett halsband kring, med andra gamla silver smycken som hon inte använde. Alltså smält ner allt och fått ett helt nytt. Soo cute!
And then we have den döv-stumma kunden som kom in strax innan stängning. Jäklar vad svårt. Hon ville ha hjälp att hitta ett diadem, alla som hon prövade var för stora. Så jag försökte peka, skriva på papper och mima. Men det gick faktiskt helt okej :-) Man får anpassa sig helt enkelt.
Alla dessa tonårstjejer som prövar för små ringar och inte får av dom sen, haha. Jag skrattar men vet hur det är. Vi överkonsumerar lotion på kunderna - för att få bort ringarna som sitter fast. Stackarna. Nej förresten, det är inte bara småttingar som fastnar, det är ju självklart äldre kvinnor också. Men idag var det en tjej, hon vågade knappt säga att hon hade fastnat. Jag förstod det en ändå, för hon stod och tryckte i ett hörn med sina två tjejkompisar helt stirrig.
Man får vara med om mycket roligt folk på Glitter :-)
Det ar svart det dar, men vi har pratat mycket fram och tillbaka och har val kommit fram till att Sverige ar ett battre land att leva i överhuvudtaget, mest för att JAG egentligen inte vill bo har nere. Det ar okej nu, ett par ar sadar men skulle aldrig bosatta mig har (framförallt inte i Alanya) och för Hamza spelar det ingen roll sa det ar helt enkelt jag som haller i tyglarna :p haha... Vi ska aka till Sverige i början av december nar bada slutat jobba har nere, hade val tankt stanna sa langt som hans turistvisum racker (3 manader) och sen blir det nog tillbaka hit nasta sasong ocksa. Om det funkade skulle jag ta med mig Hamza och aka till Sverige pa en gang, men det har ju tyvarr sina problem :/ Och jag ar inte den som vill ga och gifta mig bara för att, om du fattar :p Inte Hamza heller för den delen.. Manga gör ju det, som jag har förstatt ... Visst skulle det underlatta, men det skulle bli sa mycket missförstand och det undviker man ju garna. Vi har ju trots allt bara vart tillsammans i ett ar.
Sa vi far ta allt som det kommer, men flytt ska det bli. Nangang :p 3 manader okej jag ska inte saga att det ar lang tid, du har val redan vart hemma i sverige bra lange ? Det ar ju sa att man blir van det pa nat konstigt satt, trots allt det som du sager alltid kanns att nagot fattas. Men det ar ju första veckorna som ar varst alltid. Kommer ihag nar jag akte hem sist i mitten av oktober, var helt tom i flera dagar. Gick bara runt i huset och raknade hur manga dagar det va kvar till nasta resa :p Haha, oj nu blev de en land kommentar ser jag. Hoppas du orkade lasa :p Ha de bra tjejen !!